ElaraClub
SV
Vila och tunga dagar6 min

Vad du kan göra efter en sen autism- eller ADHD-diagnos

Av Elara

Kort sagt

Hej, jag heter Elara. Jag är autistisk och har ADHD, och jag fick också veta det sent.

Om du precis har fått veta det här om dig själv kanske du undrar: vad händer nu? Den här guiden är för vuxna som har fått en sen diagnos med autism, ADHD eller AuDHD. Den är också för dig som står i kö för utredning eller som identifierar dig själv. Din upplevelse är giltig. Att känna dig själv räknas, med eller utan ett papper.

Inget av det här ändrar det förflutna. Men det kan hjälpa dig att förstå det och planera det stöd du behöver nu. Ta en idé i taget, i vilken ordning du vill. Hoppa över det som inte passar.

Den här guiden är inte medicinsk rådgivning eller terapi.

Tryck på en del för att öppna den.

1Släpp in alla dina känslor

Det finns inget rätt sätt att känna inför det här. Lättnad, sorg, ilska och tvivel kan alla dyka upp. Ibland kommer de samma dag.

Många som fått sin diagnos sent sörjer den hjälp de inte fick. Det är begripligt. Ilska är också begriplig. Det är okej att vara arg över stödet som aldrig kom.

Du kanske också känner lättnad, för att vissa saker äntligen går ihop. Lättnad och sorg kan vara sanna samtidigt.

Om du vill kan du prova att skriva korta svar på de här:

  • Det jag önskar att någon hade märkt tidigare
  • Det yngre jag behövde höra
  • Något jag kan sluta klandra mig själv för
  • Ett tryggt sätt att släppa ut den här känslan

Skriv bara det som känns okej i dag. Om det blir för tungt, sluta. Prata med någon du litar på eller med en professionell.

2Se tillbaka med nya ögon

Vissa stunder i ditt liv kan se annorlunda ut nu. Försök tänka igenom varje period. Det är barndomen, skolan, tonåren, tidig vuxen ålder, arbete eller studier, vänner och relationer, och de senaste åren.

Fråga dig själv två saker för varje period. Vad hände? Vad förstår jag nu? Kanske gömde du dig alltid i köket på fester. Nu kanske du ser att det var ljudet, inte att du var oartig.

Ett eller två ord räcker. En liten teckning eller en bock räknas också. Du tog dig igenom så mycket utan att veta varför det var svårt. Ditt tidigare jag gjorde det bra.

3Se dina behov som information

Dina behov är inga brister. De är information. Du var aldrig för mycket. Du saknade information.

Tänk på några områden i livet. Skriv ner vad du behöver och vad du är bra på för varje område:

  • Sinnen: ljud, ljus, beröring
  • Energi och vila
  • Samtal och meddelanden
  • Rutiner och förändring
  • Fokus och uppgifter
  • Människor och egentid

Om du är AuDHD kan du behöva rutin och nyhet på samma gång. Båda är tillåtna.

Gör sedan om det till en liten stödplan på en sida. Bredvid varje område skriver du vad som hjälper och vem eller vad som kan hjälpa. Bredvid sinnen kan du till exempel skriva ”brusreducerande hörlurar” och ”jag har ett par i väskan”. Du kan uppdatera den när du vill.

4Prova små experiment med att sluta maskera

Att maskera betyder att dölja dina drag för att passa in. Du kan prova att släppa lite av det, men bara där det känns tryggt.

  • Hemma: stimma fritt, ha på dig det som känns skönt mot huden, eller ät din trygga mat utan att förklara.
  • Med trygga personer: hoppa över ögonkontakt när det är svårt, säg ”Jag behöver en lugn minut”, eller gå lite tidigare utan en lång ursäkt.
  • Ute i världen: använd öronproppar eller hörlurar, skriv i stället för att ringa när du kan, eller be att få saker skriftligt.

Välj en liten sak. Du behöver inte följa upp något. Att sluta maskera kan vara tröttsamt i början, så vila är en del av det.

5Välj vem du berättar för, och hur

Du bestämmer vem som får veta, hur mycket och när. Att inte berätta för någon är också ett giltigt val.

Om du vill berätta kan du säga bara lite: ”Jag har lärt mig något viktigt om hur min hjärna fungerar. Jag berättar mer när jag är redo.” Eller så kan du lägga till en önskan: ”Ljud och ändringar i sista minuten är svåra för mig. En förvarning och ett sms i stället för ett samtal skulle verkligen hjälpa.”

Vissa kanske säger ”Du ser inte autistisk ut.” Du är inte skyldig någon en förklaring. Om du vill ge en kan du prova: ”Autism är inget utseende. Det du ser är jag som jobbar hårt för att passa in.” När du inte vill förklara kan du säga: ”Jag vill helst inte prata om det just nu. Tack för att du förstår.”

Ändra orden så att de låter som du.

6Var varsam med din energi

Veckorna efter en diagnos kan vara dränerande. Det kan gälla vardagssysslor, att lära dig om din hjärna, att prata om det och vila. Planera en minimiversion, en vanlig version och en extra version för var och en. På dagar med lite ork räknas minimiversionen ändå.

Många som fått sin diagnos sent säger att det hjälpte mycket att träffa andra som dem. Börja smått, för att läsa eller titta räknas också. Ett första litet steg kan vara att följa en kreatör som är autistisk eller har ADHD.

Om du gör ett uppehåll är det inte att misslyckas. Det finns ingen deadline och ingen skuld att betala. Du kan komma tillbaka vilken dag som helst, från det minsta steget.

Jag förändrades inte när jag fick veta. Jag har bara bättre ord för mig själv nu. Jag hoppas att du också hittar dina, i din egen takt. Du behöver inte förstå allt om dig själv i dag.